Inför begravningen har vi pratat mycket med Lill-Tjorvas om vad som ska hända. Vad vi ska göra i kyrkan. Om vart morfar är nånstans. Och att han ligger i en kista. Och att vi ska ge honom blommor och sjunga för honom.
Lill-Tjorvas visste precis vilken sång vi skulle sjunga. Ja må han leva!
Men han är ju död, sade jag.
Hmm. Han funderade en stund. Då sjunger vi den här. Ja må han leva död.
Sen gick han trallande därifrån. Ja må han leva, ja må han leva, morfar är död, morfar är död...
Allt verkar så enkelt när man är 4 år...
Fru Olsson skriver om familjeliv och vardag. Hon funderar en del på vad hon ska bli när hon blir stor, varför hon gör si eller så och varför livet ibland känns som en charad. Beslutsångest präglar fru Olssons vardag och hon lever efter devisen 'Man ångrar sig alltid.' Det är något fru Olsson vill ändra på. Målet är att njuta av livet, leva i nuet och att skapa sin egen framtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar