Det kom två tjejer och ringde på dörren. De sålde choklad- och kokostoppar till en skolresa. Jag var snäll och köpte fem stycken för tre kronor styck. Nu har de 15 kr till skolresan...
Jag köpte fem eftersom vi är fem i familjen, men sen kom jag på att Lill-Tjorvas äter ju inte chokladtoppar direkt. Så då åt jag upp den. Sen kom jag på att store T inte är så förtjust i kakor och sånt. Så då åt jag upp den. Idag överraskade jag barnen med fika och chokladtoppar. Vildur sade direkt att hon inte gillade såna där med fluff i. (Vem brås hon på egentligen?) Hon gav givmilt bort sin till brorsan. Han mumsade i sig sin men kom fram till att det inte var riktigt i hans smak. (Vems ungar är det här egentligen?) Så då fick jag två. De är borta nu.
Man har det inte lätt. Tur att jag är med i Viktväktarna...
Fru Olsson skriver om familjeliv och vardag. Hon funderar en del på vad hon ska bli när hon blir stor, varför hon gör si eller så och varför livet ibland känns som en charad. Beslutsångest präglar fru Olssons vardag och hon lever efter devisen 'Man ångrar sig alltid.' Det är något fru Olsson vill ändra på. Målet är att njuta av livet, leva i nuet och att skapa sin egen framtid.
1 kommentar:
Man ångrar sig alltid, eller hur var det nu igen ;-) /U
Skicka en kommentar