Egentligen var det en bra idé

Jag skulle flytta lite skrivbord häromdagen. Hur svårt kan det vara tänkte jag och tog i. Jahaja. Dörren är lite för smal och så är det en vägg i vägen när jag vinklar och tar ett ben i taget. Nåja. Kanske åt andra hållet? Kånka kånka. Bära bära. Vända. Kånka kånka. Nähä, där var det en list jag inte kom förbi. Hmm. Men om jag öppnar toadörren. Fast då måste jag bära tillbaka bordet först. Kånka kånka. Öppna. Bära bära. Vrida och vända.

Jo bordet kom in. Men sen måste jag vända bordet för att kunna börja med andra benet först. Så det blir rätt vinkel. Jaha. Vilket litet badrum vi har. Suck. Lirka lirka. Vända vrida. Toan är i vägen. Lyfta lyfta. Dunk. Oops, där åkte en tandborste ner i toan. Lyfta vrida. Handfatet är i vägen. Tillbaka tillbaka.

Kånka kånka. Vrida tillbaka. Men. Vad hände? Nu går det inte att vända bordet härinne. Hjälp. Bordet har fastnat. Jaha. Det kanske får vara så. Då kan man göra läxan på toan kanske? Nähä.

Tillbaka tillbaka. Vända vända. Kånka kånka. Lirka vrida lyfta. Svära. Bordet ut och tillbaka på sin gamla plats. Skit it da.