Jag lyssnade på Christer i P3 en gång och de efterlyste nördar inom olika saker. Folk som gjorde nördiga saker, som tex räknar registrerings-skyltar från 001, 002, 003 osv. Vadå nördigt? Det är ju jättekul! Vi är på 116. Hela familjen är engagerad. Barnen tycker det är jättekul. Eller de tyckte ju det i början. Nu kanske det mest är jag och maken som letar. Och skickar kortfattade men kärleksfulla sms till varandra, när vi äntligen hittar nästa nummer.
Sett 116.
Nu när jag tänker efter är det nog mest jag faktiskt som hittar numren. Som håller ögonen öppna. Som kanske går en extra sväng fram och tillbaka på parkeringen för att hitta 117. Som kanske scannar av ett parkeringshus på väg till jobbet... Och tänk lyckan när jag läste godnattsaga för Lill-Tjorvas häromkvällen.
Och så påstår de andra att det inte gills!? Nej, nej. Så klart det gills.
Sett 117.
