Förnedringen

När man står där i liften. Och har precis fått tag på en knapp. Man är redo. Redo att åka. Och man väntar och väntar. Och väntar lite till. Men ingenting händer. Och linan dras ut. Längre och längre. Och vill aldrig ta slut. Och de rödklädda lift-typerna står också och väntar. Och undrar när man ska åka. Och man ler lite generat. Och väntar lite till. På linan som dras ut. Längre och längre. Till slut, äntligen, åker man iväg med ett litet ryck. Till slut.