Ni vet en sån där dag. När allt är trist och tråkigt. När man inte passar in. När man inte har några kompisar. När man inte får nåt gjort. När man är tjock och ful och dum. Det är en sån dag man unnar sig en kebab-tallrik till lunch. Och äter den i sin ensamhet. Och det hjälper förstås inte ett dugg. Så då unnar man sig lite godis också. Och sjunker än djupare ned i självömkan och misströstan. Då skulle man lika gärna kunna gå och prova baddräkter i lysrörs-belysning så är dagen fulländad. Men det där sista gjorde jag inte. Jag gick på Fotografiska med en vän. Så nu är allt bra igen. Godnatt.
Fru Olsson skriver om familjeliv och vardag. Hon funderar en del på vad hon ska bli när hon blir stor, varför hon gör si eller så och varför livet ibland känns som en charad. Beslutsångest präglar fru Olssons vardag och hon lever efter devisen 'Man ångrar sig alltid.' Det är något fru Olsson vill ändra på. Målet är att njuta av livet, leva i nuet och att skapa sin egen framtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar