söndag 2 juni 2013

Jag må beklaga mig

Inte sällan gör jag det. Beklagar mig. På att vi bor där vi bor. Så långt från alla andra. Så långt från jobbet. Så långt från ära och berömmelse. Men nu mina vänner. Nu klagar jag inte. Nu bor jag precis där jag ska bo. Mitt i tystnaden. Mitt i grönskan. Mitt i paradiset.

Vi leker på gräsmattan. Vi klättrar på berget. Vi plockar liljekonvaljer och följer en myras väg mot sin stack. Vi åker till stranden och badar i det kalla havet. Vi promenerar till hamnen och köper glass. Vi går ut med paraply och gummistövlar när det ösregnar. Vi hoppar i vattenpussar och vi kastar sten i havet. Vi får besök av en god vän. Vi spelar spel. Vi grillar. Och vi äter massor med glass. Massor massor med glass.

Nu klagar jag inte. Inte alls.

Inga kommentarer: