Jag är en mespropp

'Mitt liv är bara 49%' sade sonen och tårarna trillade nerför kinden. 'Jag får inte gå på kalas och så har jag en massa sår.'

Ibland är livet jobbigt för en sju-åring. Ett kalas missades för vi var på Liseberg. Nästa kalas missas för då är det basketavslutning. Allt roligt krockar. Och såren - ja knäna är fulla av dem... Men den verkliga orsaken var nog att han inte fick ta med en studsboll till skolan idag. Det blev en massa bråk och tjat på morgonen och till slut sade mamman nej till allt. När vi satt i bilen utanför skolan kom tårarna. 'Mitt liv är bara 49%...'

Vad svarar en blödig mamma på det? Och han krånglade ju bara lite... Och när det kommer till kritan är mamman en riktig mespropp. Så studsbollen var med i bakfickan och kunde levereras när tårarna kom. Tillsammans med en krystad motivering till varför mamman ändrat sig... Då spricker ansiktet upp i ett leende och livet är inte så trist längre.

Usch, vilken mespropp jag är... Men det känns ganska bra.