Jag är en godisråtta

Jag tror aldrig att jag har gjort nåt längre uppehåll i mitt godisätande. Jag valde aldrig pengar istället för lördagsgodis när jag var liten. Jag har alltid ätit godis. Alltid älskat godis. Och allt sen den dagen jag flyttade hemifrån äter jag hur mycket godis jag vill. När jag vill. Och hur jag vill.

Detta är inget jag skryter om. Jag smygäter när ingen ser. Plus att jag äter när alla ser. Och det har blivit svårare ju äldre barnen blir. De känner lukten. Hör prasslet. Och frågar vad man äter på.

Men nu har jag tänkt mig ett litet experiment. Jag ska inte äta godis på en månad. Det är inte så lång tid kan ni tycka. Men det tycker jag. Så länge har jag aldrig varit utan godis. Jag har inte ens försökt.

Detta är ingen bantningskur utan ett experiment. Ett test av min tämligen obefintliga karaktär och kanske en hjälp att minska mitt sockerberoende. Jag kommer dock äta mörk choklad till kaffet och har inga begränsningar på glass, chips och kakor. Mer än vanligt alltså. Det är ju jag som sätter reglerna...

Jag började mitt lilla experiment i tisdags. Inget nyårslöfte eller från en viss måndag utan mitt i veckan en vanlig tisdag så bara stopp. Inget mer godis. Idag är det fredag och jag har klarat mig bra hittills. Nu ska jag åka till syrran i helgen. Det tror jag dock blir en prövning. Hoppas de har glass istället...