Och här står jag och gör pastasallad mitt i natten till ännu en utflykt. Är det det som kallas egentid? Jag hade absolut gjort detta tidigare om det inte hade varit så många ungar runtomkring mig hela tiden.
Vilket påminner mig om att för exakt ett år sen så höll jag Lill-Tjorvas i min famn för första gången efter en tuff slutspurt. Han var så tung och kompakt och levande. Vilken lycka. En känsla jag aldrig glömmer. Nu blev jag genast lite piggare igen...
Fru Olsson skriver om familjeliv och vardag. Hon funderar en del på vad hon ska bli när hon blir stor, varför hon gör si eller så och varför livet ibland känns som en charad. Beslutsångest präglar fru Olssons vardag och hon lever efter devisen 'Man ångrar sig alltid.' Det är något fru Olsson vill ändra på. Målet är att njuta av livet, leva i nuet och att skapa sin egen framtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar