Jag älskar teater!

Åh, vad jag älskar teater. Att sitta så nära, se uttryck och känslor, att förfäras, gripas, uppleva och känna med, för och emot. Jag bara älskar det.

Idag har jag sett 'Utrensning' på Stadsteatern. Och den var bra. Mycket bra. Jag tror man hänger med bättre om man läst boken av Sofi Oksanen. Eller om man vet mer om landets historia... Men de lyckades verkligen väva ihop dåtid och nutid på ett snyggt sätt. Starka bilder och bra skådespelare.

Och jag slås verkligen av hur lite jag vet om Estland och dess historia. Vad landet och människorna har gått igenom. Vilka livsöden. Jag kan ju knappt skilja på de där tre - Estlandlettlandlitauen.

Jo, visst är det skrämmande att jag vet så lite om Estland och dess historia och hur människor farit illa. Övergrepp, våld, hot, otrygghet. You name it. Men det som är mest skrämmande är att detta pågår ju just nu också. I andra länder. För andra familjer och för andra barn. Och vad gör jag åt det? Ska jag fälla en tår på en teater om tio-tjugo år?