Jag fick skäll av syrran för att jag inte kastade mina gamla pocketböcker. Hon har varit sjuk och inlagd på sjukhus igen och då kommer man på saker och ting. Som att gamla böcker inte är något att spara på. Som att det finns viktigare saker att lägga sin energi på. Såna bra saker kommer man på när man är sjuk. Och eftersom jag lyssnar på min storasyster gick jag igenom lådan och rensade utan problem bort nästan hälften. Som vi skänker vidare. Alltså rakt av utan ångest. Jag är stolt.
Ja, jag vet. Hälften är ju kvar. Och lådan blev ju inte mindre bara för att jag tömde den på hälften. Men ändå. Jag har lärt mig nånting här. Och jag gör så gott jag kan. Ett steg i taget. Och så vidare.
Fru Olsson skriver om familjeliv och vardag. Hon funderar en del på vad hon ska bli när hon blir stor, varför hon gör si eller så och varför livet ibland känns som en charad. Beslutsångest präglar fru Olssons vardag och hon lever efter devisen 'Man ångrar sig alltid.' Det är något fru Olsson vill ändra på. Målet är att njuta av livet, leva i nuet och att skapa sin egen framtid.
3 kommentarer:
Shit, då måste ju jag också börja ta tag i saker. Bra där, syrran!! Kram <3
Du skriver så bra och tänkvärt och roligt... Det är inte bra för min arbetsmoral att sitta här och läsa din blogg istället för att jobba.
Åh tack mia. Vad glad jag blir. // Karin
Skicka en kommentar