Här går det undan. Det är nästan så att det har blivit en bokblogg det här. Eller en kulturblogg med alla böcker, teatrar och filmer. Men så är det när man lever ett rikt liv. Eller kanske tvärtom - att jag lever bara på andras upplevelser... Nåja, emellanåt berättar jag ju om mitt eget härliga liv också...Nu har jag läst 'Stilla dagar i Mixing Part' av Erlend Loe. Han är verkligen en favoritförfattare.
Men vilken märklig bok. Vilka märkliga personer. Jag gillar hans sätt att skriva. Kort och rappt. Utan förklaring. Men ibland blev det svårt att hänga med i vem som sade vad. Plus att inkastat i den rappa dialogen kommer ibland några beskrivande kapitel. Som liksom inte passade in. Det hade varit coolt om han hade klarat hela boken med bara dialog. Men snabbt går det att läsa den. Två dagar på pendeln och det var klart.
Jag fortsätter att gilla Erlend Loe, men den här var lite väl tunn och kändes inte helt färdig. Men läsvärd är den ändå. Och absurd. Men det hör ju liksom till när det gäller Loe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar