lördag 17 september 2011

Mitt liv - en fars?

Ibland undrar man...

Idag har vi firat fadern i huset. Med pompa och ståt kan man säga. Eller efter bästa förmåga... Vi hade bestämt att vi skulle bjuda far i huset på middag. Fadern i fråga viskade tämligen högt till sin dotter att hans favoriträtt hette 'Skomakarlåda'. Jaha, tänkte frun i huset. Det får vi väl googla på då...

Så idag har mamman googlat på Skomakarlådor. Febrilt surfat efter födelsedagspresenter. Handlat dem tillsammans med dottern. Lagat ny mat med låg stresströskel och hög ljudnivå. Telefonen ringer till mannen. Vildis klagar på duken. A-son väljer högljudda  låtar på Spotify. Lill-Tjorvas kastar mjölkglaset på pappans vinglas. Vin över hela golvet. Dottern stampar och knöcklar ihop servetter som inte blir som de ska. Sonen svarar inte på tilltal. Lill-Tjatten vill ha mer. Mamman vispar potatis och känner på sig att de flesta i familjen föredrar pulvermos. Fast hellre makaroner förstås. Steker bacon. Tappar purjon. Moset kallnar. Köttet för välstekt. Och telefonen ringer precis när skapelsen står på bordet.

Men till slut sitter vi där. Försöker andas lugnt igen. Pratar tystare. Myser och skålar. Presenter och maten är god. Faktiskt. Fast kanske inte moset. Lugn musik på Spotify. Stråkar. Plötsligt står A-son och låtsas spela fiol med slutna ögon. Med leksaksgitarr och en trumpinne. Pappan får fina presenter. Fyra små grodljus. Och fina strumpor. Man tackar. Sen köpetårta och kaffe. Äntligen...

Sedan...

'Va?! Får man bara ta två bitar.'
Kraschar totalt när mamman slänger presentsnöret. 'Det var mitt finaste!' Mamman vaktar dörren till sopen.

En timme senare. Alla barnen sover. Mamman är nyvaken och trött.  Pappan spelar Wordfeud. Mamman spelar Wordfeud med pappan. På varsin våning. Fredagsmys...

Inga kommentarer: